Att genomföra programmet

Programmet Skydd mot rån i handeln är ett program med tretton grundläggande säkerhetsåtgärder som butiker bör genomföra som en del av sitt trygghetsarbete. Bakom programmet står Brottsförebyggande rådet, Polisen och Handelsrådet.

Syftet med programmet är att öka tryggheten i butiken och förebygga brott. En butik som har genomfört – och fortsätter att följa upp – de tretton punkter som finns i programmet har goda förutsättningar för att vara en trygg butik. Om alla punkter är uppfyllda kan butiken också bli godkänd vid en besiktning. En besiktningsperson från till exempel polisen eller kommunala brottsförebyggare kontrollerar då att alla punkter verkligen är uppfyllda. Om butiken klarar besiktningen får den ett intyg och en dekal som informerar om att butiken har genomfört programmet.

Godkännandet innebär att butiken uppfyller kraven vid just det tillfället. Det åligger butiken själv att säkerställa att nivån bibehålls. Vid förändringar som kan påverka säkerhetsnivån bör en ny kontakt med besiktningsperson tas.

Att genomföra programmet som butikskedja

Som butikskedja kan det finnas fördelar med att “bygga in” programmet i upplägget för samtliga butiker och på så vis införa programmet samordnat i hela kedjan.

Om en hel butikskedja även vill bli godkänd kan det finnas praktiska svårigheter, eftersom butikerna ofta är spridda över stora delar av landet och resurserna för besiktning ser olika ut i olika områden. Då kan det i vissa fall finnas möjlighet att hela kedjan godkänns genom att göra stickprovsbesiktningar i ett antal av butikerna, tillsammans med butikskedjans dokumentation av genomförda åtgärder. På så vis behöver inte alla butiker besiktigas.

Ett sådant exempel är Systembolaget AB, som har fått samtliga butiker godkända vid en “kedjebesiktning”. Efter att en stor andel av Systembolagets butiker hade godkänts vid besiktningar och efter en genomgång av det interna säkerhetsarbetet kunde Handelsrådet godkänna hela butikskedjan.

Börja med att genomföra de 13 punkterna

Börja med att ta reda på hur väl din butik uppfyller punkterna i programmet. Hur ser tryggheten i din butik ut i dag? Gör en noggrann genomgång och kartlägg vilka risker och svagheter som finns. Se till att alla punkter är genomförda innan du kontaktar en besiktningsperson.

Förutom de 13 punkterna behöver du se till helheten. Du kan exempelvis ställa dig följande frågor:

  • Hur samverkar vi med andra?
  • Är eventuella medarbetare med i säkerhetsarbetet?

Nu följer en genomgång av de 13 punkter med åtgärder som butiken ska uppfylla. Fundera gärna på om du saknar någon åtgärd. Alla butiker har olika förutsättningar, så det kan behövas ytterligare säkerhetsåtgärder. Behöver ni göra säkerhetsåtgärder som inte finns med i genomgången?

De 13 punkterna

Punkt 1 – Säkerhetsansvarig

I varje butik ska det finnas en säkerhetsansvarig som handhar butikens säkerhetsfrågor. Denna person ansvarar exempelvis för att:

  • Utbilda all nyanställd personal, repetera vid behov.
  • Kontrollera att säkerhetsinstruktioner följs.
  • Kontrollera larm etc.

Tips!

Fråga om de anställda vet vem som är säkerhetsansvarig. I mindre butiker är det i regel butikschefen som är ansvarig för säkerheten och att säkerhetsarbetet fungerar över tiden. På större arbetsplatser kan arbetsgivaren i stället utse en annan anställd som har ansvar för säkerheten i butiken. En sådan delegering ska göras med hänsyn tagen till det som behövs för att ta det ansvaret. Personen ska ha förståelse för arbetsmiljölagen, hotbild och risker samt ha rätt kompetens, rätt resurser och rätt befogenheter.

Rent formellt är det dock alltid arbetsgivaren som har ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö.

Punkt 2 – Utbildning i säkerhetsfrågor

Det är varje arbetsgivares ansvar att tillse att samtliga anställda har kunskap om hur de ska agera både före, under och efter ett rån eller hot om våld. Ett sätt att tillse detta kan vara att använda webbutbildningen Säker i butik, www.sakeributik.se, kompletterat med den interna säkerhetsinformation som berör personalen.

Tips!
Samtliga anställda och chefer ska vara utbildade i säkerhet, även de som arbetar extra. Dessutom ska de anställda ha god kunskap om butikens egna säkerhetsrutiner.

Annan utbildning kan vara företagets egen eller exempelvis genomföras tillsammans med poliser, kommunala brottsförebyggare, väktare eller fastighetsägare. Kom ihåg att utbildning behöver repeteras med jämna mellanrum.

Punkt 3 – Rutiner för säkerhetsarbetet

Butiken ska ha rutiner och instruktioner för sitt säkerhetsarbete. Det är viktigt att följa upp säkerhetsarbetet för att kontrollera att det fungerar över tiden. Det kan handla om:

  • Kontroll av teknisk utrustning såsom larm.
  • Säkerhetsutbildning av all personal (nyanställda, tillfälligt anställda, tillsvidareanställda).
  • Instruktioner för maximalt kontantbelopp som får förvaras i kassalådan.
  • Bankningsrutiner/dagskassehantering. Om pengar och andra värdehandlingar ska överlämnas till värdetransportföretag behövs rutiner för detta. Dessa rutiner utformas lämpligen i samarbete med värdetransportföretaget som står för tjänsten.
  • Hur agera vid ett rån, hur agera efter ett rån.
  • Att följa upp punkterna i detta 13-punktersprogram.
  • Efter att något har inträffat: Vad har hänt? När, var och hur? Vilka orsaker? Vilka åtgärder ska vidtas?

Kontroll av säkerhetsarbetet samordnas ofta med fördel med andra arbetsmiljöfrågor som ska utföras i samverkan med arbetstagarna. Du kan också använda instruktionen “Om det händer”, som finns i programmet.

Tips!

Det handlar framför allt om att butiken ska vara en ordnad plats med kontroll och överblick över säkerhetsfrågor. För låsningsrutiner ska man även tänka på dörrar inne i butiken (se punkt 9 nedan).

Om pengar och andra värdehandlingar ska överlämnas till värdetransportföretag behövs rutiner även för detta. Dessa rutiner utformas lämpligen i samarbete med det värdetransportföretag som står för tjänsten.

Punkt 4 – Låsbara kassalådor

Kassalådorna ska vara försedda med kod eller nyckellås. Kassalådan ska alltid vara låst när kassan är obemannad. Nycklar ska då förvaras på ett betryggande sätt men vara lätt åtkomliga för berörd personal. Så lite pengar som möjligt ska förvaras i kassalådan.

Tips!
Om du använder kodlås bör koden ha fler än två siffror samt bytas ut efter en tid. Utöver nyckel eller kod finns även lösningar med kort eller liknande.

Punkt 5 – Sedelbox, rörpost eller slutet kontanthanteringssystem

För säker förvaring av överskottspengar ska sedelbox eller annan förvaringsutrustning, till exempel rörpost, slutet kontanthanteringssystem eller tidlåsbox, finnas i anslutning till varje kassaplats. Där ska alla sedlar (utöver växlingsbehovet) förvaras.

Boxen ska:

  • Vara väl fastsatt.
  • Vara låst och nyckeln förvaras i värdeskåp eller på annan betryggande plats (ej i kassan).
  • Tömmas på ett betryggande sätt på bestämd uppräkningsplats.
  • Placeras så att den inte sitter i vägen för den som arbetar i kassan.

I första hand rekommenderas ett slutet kontanthanteringssystem då de visat sig ha en mycket god rånförebyggande effekt.

Tips!

Sedelboxar med kodlås och tidsfördröjning är en effektiv utrustning för förvaring av de kontanter som inte behövs som växelkassa. En sedelbox är en billig och enkel åtgärd.

Punkt 6 – Skyddad uppräkningsplats

Vid uppräkning av kontanter och andra värdehandlingar behövs en väl skyddad plats eller ett uppräkningsrum.

  • Uppräkningsrum ska ha låsbar dörr med tittöga och dörrstängare. Alternativt ska uppräkning ske när butiken är stängd.
  • Uppräkningsplatsen ska vara insynsskyddad.
  • Uppräkning får aldrig ske i närvaro av kunder.
  • Längdmarkeringar ska finnas vid dörren.
  • Larmmöjlighet ska finnas enligt punkt 8.

Tips!

Längdmarkeringar kan beställas från Svensk Handel via info@svenskhandel.se och från Handelsanställdas förbund.

Punkt 7 – Värdeskåp

Kontanter och värdehandlingar ska alltid förvaras i värdeskåp med minst de skyddsvärdepoäng som försäkringsbolaget kräver beroende på beloppen som förvaras.

Deponeringsfack/värdekassett bör finnas i skåpet. Värdeskåpet ska vara placerat i direkt anslutning till uppräkningsplatsen.

Tips!
Det är också värdefullt om värdeskåpet är försett med punktlarm, det vill säga att skåpet direkt övervakas av inbrottslarmet.

Punkt 8 – Larmmöjlighet

Efter ett rån ska polisen snarast kontaktas.

En extra telefon alternativt mobiltelefon ska finnas i ett rum som gränsar till försäljningslokalen, lämpligen i anslutning till uppräkningsplatsen. Det är viktigt att kontrollera att mobiltelefonen har täckning. Denna telefon ska inte kunna sättas ur funktion om åverkan görs på butikstelefonen. Då får den eller de, som utför rånet, svårare att förhindra utgående samtal genom att till exempel slita sönder ledningarna.

Överfallslarm är ett bra komplement. Larm kan vara av olika typer. Ett bra komplement till fasta larm är bärbart larm.

  • Överfallslarm ska vara placerat på lämplig plats och gå direkt till larmcentral, som tillkallar polis.
  • Larm ska funktionstestas enligt instruktion.
  • Larm får inte ha ljud- eller ljussignaler, som kan uppmärksammas och leda till att den/de som begår rånet grips av panik med våldshandlingar som följd. Vid installation av överfallslarm bör man överväga att även skaffa inbrottslarm och punktlarm på värdeskåp.

Tips!

Placera eventuella larmknappar i kassorna, på kontoret, vid personalentrén och i eventuellt frysrum (för att förhindra inlåsning).

Grundregeln är att personalen larmar först när gärningspersonen lämnat butiken. Det är en bedömningsfråga om man kan avvika från den grundregeln i vissa situationer. Det kan till exempel vara okej att larma om man sitter på annan plats och ser på en kamera vad som händer.

Poängen med en extratelefon är att gärningspersoner får svårare att förhindra utgående samtal genom att förstöra telefonutrustning. Det är viktigt att kontrollera att mobiltelefoner har täckning.

Punkt 9 – Säkra dörrar och låsningsrutiner

För att inga obehöriga ska komma in i butiken ska dörrar ha av Stöldskyddsföreningen godkänt lås.

Under arbetstid ska bakdörrarna, till exempel varuintag och personalentré, vara låsta med lås som kan styras med hjälp av kod, kortläsare eller nyckel. Det ska finnas möjlighet att identifiera personer via till exempel fönster, tittöga eller kamera innan de släpps in genom bakdörrar. Ringklocka eller porttelefon kan också behövas för att påkalla uppmärksamhet. Annars är erfarenheten att bakdörrar ibland lämnas olåsta/ ställs upp. Bakdörrar ska ha dörrstängare.

Dörr mellan säljyta och bakomutrymme ska vara låst. Undantag kan godtas om det finns så god kontroll att obehörig inte kan ta sig ut i bakomutrymme obemärkt.

Tips!

Daglåsfunktion på bakdörrar innebär att de under dagtid är låsta med lås som kan styras med hjälp av kod, kortläsare eller nyckel.

Att dörrar ska vara låsta under butikens öppettider handlar bland annat om att ingen ingen obehörig ska kunna gömma sig i bakomutrymmen och sedan komma fram efter stängning. Ett alternativ är också att kontrollera alla utrymmen en timme innan stängning och efter det låsa dörrarna.

Undvik att ha skrymmande föremål precis utanför en ytterdörr! Sådana kan ge gärningspersoner möjlighet att gömma sig.

Kom också ihåg att kameraövervakning kräver tillstånd.

Punkt 10 – Personalingång och varuintag

Personalingång och varuintag ska vara väl upplysta. Det ska vara god överblick över området i direkt anslutning till dessa. Förvaring av skrymmande föremål ska undvikas så att fri sikt inte begränsas. Ibland kan kundentrén ur säkerhetssynpunkt vara den lämpligaste personalentrén.

Tips!
Belysning är en ofta underskattad säkerhetsåtgärd. Det kan vara lämpligt att ansluta utomhusbelysningen till ett så kallat skymningsrelä för att automatiskt tända och släcka. Då kommer belysningen alltid att vara tänd när det är tillräckligt mörkt ute. Ett alternativ är att styra viss belysning via rörelsedetektorer.

Punkt 11 – Längdmarkering

Längdmarkeringar ska vara placerade på lämpliga platser. Placering:

  • Entré.
  • Personalentré.
  • Varuintag.
  • Kassalinjen.
  • Kassakontoret/uppräkningsplats.
  • Lagerdörrar.

Det är också viktigt att försöka registrera andra signalement och upplysningar om den eller de som utför rånet. Längdmarkeringar kan beställas från Svensk Handel och Handelsanställdas förbund.

Förutom längd är det också viktigt att försöka registrera andra signalement och upplysningar om gärningspersoner.

Tips!

Markeringarna ska sitta på karmarna till de dörrar där en gärningsperson kan passera. Avsikten är att kunna ge polisen ett längdsignalement på förövaren. Sätt upp längdmarkeringen på rätt höjd!

En person som i förväg har lärt sig om hur man tar signalement har en större chans att ge polisen ett bra signalement. Förutom längden är det kännetecken som klädsel, skor, speciella kännetecken, utseende, dialekt, fortskaffningsmedel och flyktväg. Varje person bör skriva ner gärningspersoners signalement separat, så får polisen sedan avgöra vilka beskrivningar som är mest värdefulla.

Punkt 12 – Säkra förflyttningar av pengar m.m.

Värdetransporter ska organiseras och utföras så att arbetstagarna har betryggande säkerhet.

Det finns två olika typer av transport av pengar i det här sammanhanget: värdetransport och värdebefordran.

En värdetransport är när en annan part transporterar pengar för någons räkning. Exempel på det är ett väktarbolag som transporterar pengar för en handlare. De ska genomföras så att de följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön. Föreskrifterna beskriver viktiga punkter för att utföra värdetransporter på ett så säkert sätt som möjligt. Du hittar dem på Arbetsmiljöverket webbplats.

En värdebefordran är när butikens anställda själva transporterar pengar.

Åtgärder vid värdetransporter eller värdebefordran:

Välj åtgärder efter bedömning av risksituationen.

  • Förvara alla pengar på ett säkert sätt i avvaktan på transport, till exempel i värdeskåp
  • Bestäm vem som ska utföra transporten. Kan till exempel värdetransportföretag utföra dem? Om detta inte är möjligt, utred hur arbetstagare kan genomföra transporter med största möjliga säkerhet.
  • Se till att den/de som genomför värdebefordran i egen regi har den information och den utbildning som behövs för att utföra arbetet med minsta möjliga risk.
  • Genomför transporten så anonymt som möjligt.
  • Använd rutiner som gör det svårt för obehöriga att upptäcka att personer går eller färdas från arbetsstället till inlämningsstället.
  • Variera rutiner, tider och färdväg för transporterna.
  • Variera utrustning för att minska igenkänning av transporten.
  • Genomför om möjligt transporter under dagtid.
  • Undvik värdebefordran i egen regi till fots. Om värdebefordran till fots inte går att undvika ska det göras av minst två personer tillsammans.

Tips!

Det finns två olika typer av transport av pengar i det här sammanhanget: värdetransport och värdebefordran. Målet är att transporten ska vara så kort och så säker som möjligt.

En värdetransport är när en annan part transporterar pengar för någons räkning. Exempel på det är ett väktarbolag som transporterar pengar för en handlare. De ska genomföras så att de följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön. Föreskrifterna beskriver viktiga punkter för att utföra värdetransporter på ett så säkert sätt som möjligt. Du hittar dem på Arbetsmiljöverket webbplats.

En värdebefordran är när butikens anställda själva transporterar pengar.

Punkt 13 – Beredskap för krishantering

Butiken ska kunna redovisa hur man tar hand om rånoffer.

Instruktioner för omedelbart omhändertagande

  • Ta omedelbart hand om de drabbade. Sätt er på en lugn plats och låt de drabbade prata om händelsen.
  • Lyssna, visa att du förstår. Bry dig om, din närvaro är viktig.
  • Visa omsorg och omtanke till exempel genom att ge något varmt att dricka.
  • Om den drabbade vill åka hem, se till att någon finns hemma – rånoffer bör inte lämnas ensamma.
  • De som utsatts för våldshandling eller rån är ofta i ett chocktillstånd och därmed olämpliga som bilförare.

För fortsatt stöd

  • Butiken ska ha beredskap för hur efterhjälpande krishantering ska gå till.
  • Samla snarast möjligt alla anställda för att ge information och stöd.

Tips!

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om krisstöd anges att butiken ska ha en beredskap för att hantera kriser. Där ingår att butiken ska:

  • Kunna redovisa hur man tar hand om rånoffer
  • Ha en lista med butikens egna rutiner och viktiga telefonnummer.
  • Ha första hjälpen-utrustning.

Butiken bör utse en talesperson som ansvarar för kontakt med media. Lämna aldrig uppgifter till media om vad en rånare kan ha fått med sig eller andra känsliga uppgifter. Dessa uppgifter kan annars utnyttjas av gärningspersoner och ge idéer till nya brott.

Boka in en besiktning

Om du bedömer att din butik uppfyller alla punkter kan du kontakta en besiktningsperson. De finns ofta hos polisen eller hos kommunala brottsförebyggare, men det skiljer sig åt i olika kommuner. Börja därför med att ta kontakt med kommunala brottsförebyggare eller polisen. Om de inte känner till programmet kan du i stället kontakta Handelsrådet.

Besiktningspersonen kontrollerar programmets punkter

Under besiktningen besöker besiktningspersonen butiken och kontrollerar samtliga punkter. Det innebär både att ni går runt i butiken och att ni diskuterar säkerhet och rutiner som är relevanta för de olika punkterna.

Om besiktningspersonen kommer fram till att butiken uppfyller alla punkter blir butiken godkänd. Då utfärdar besiktningspersonen ett intyg samt sätter upp dekaler.

Besiktningen brukar ta ungefär en till två timmar, men det varierar beroende på bland annat butikens storlek. Intyg och dekal får du av besiktningspersonen direkt vid godkännandet.

Glöm inte att godkännandet gäller butikens arbete och insatser vid just det tillfället. För att fortsatt dra nytta av den positiva effekter som följer av att ha genomfört programmet Skydd mot rån i handeln måste butiken aktivt arbeta med att nivån bibehålls.

Skydd mot rån i handeln - dekal

Förbered dig genom att kontrollera punkterna

Det du behöver göra innan besiktningen är att säkerställa att din butik verkligen uppfyller alla punkter. Alla inblandade tjänar på att butiken blir godkänd på besiktningen, men då behöver åtgärderna vara genomförda.

Du behöver också planera för besiktningen i schemat så att du faktiskt har tid med besiktningspersonen.

Använd gärna den här checklistan för att se hur du ligger till i programmet!

Vilka punkter uppfyller ni redan i dag och vilka behöver ni planera åtgärder för? Gå igenom en punkt i taget, helst tillsammans med medarbetare så att ni får situationer belysta ur flera perspektiv.

Avslutat kapitel

Du är nu klar med det här kapitlet. Gå tillbaka till startsidan genom att klicka på knappen nedan.